Predikan från 1

Predikan från 1. Mos 28:10-17

”Tröstade i Löftet – Välsignade i Messias”

1. Förord och bakgrund

Herre, låt oss få höra Din röst och ge oss tröst i vår Frälsare Jesu Kristi evangelium.

Amen.

Man skulle kunna kalla händelserna före textens händelser en familjetragedi. I patriarken Isaks familj var alla centrala personer inblandade i syndiga gärningar, mer eller mindre. Men trots detta styrde Gud deras liv och fick 'det sista ordet'. Kunde vi ha väntat något annat?

Vi känner säkert väl berättelsen om hur Jakob ljög för sin fader och tog hans välsignelse genom att spela Esau. Ett resultat av familjemedlemmanas syndiga gärningar var, att ”Esau fylldes av hat mot Jakob”[1] och han tänkte även döda honom efter Isaks död[2]. I dagens text får vi höra, hur patriarken Jakob blev tröstad i löftet och välsignad i Messias. Vi hör också hur vi får hämta trösten från evangeliets löften och att vi är välsignade i Kristus Jesus, den Messias som patriarkerna och andra Gamla Testamentets troende trodde på.

2. På resan

2.1 Jakobs resa

Man kan nästan säga, att Jakobs resa var en flykt. Flykt undan hans broders hat och mordtankar. Isak hade skickat Jakob till Haran att hämta sig en hustru. Patriarken Isak hade välsignat Jakob före resan till Paddan-Aram – och denna andra gången gjorde Isak det med ett hjärta som var villigt och lydde Gud. Resan till Jakobs morbror Labans land och familj var lång. Lång och ensam. Gud kände Jakobs svagheter och syndiga böjelser. Säkert använde Han resan och dess händelser som en skolning för Jakob.

På en natt under denna resan hände något som den Helige Ande i sin vishet såg till att bevara för oss i Bibeln. Vi läste, att Jakob ”kom till en plats där han måste stanna över natten, ty solen hade gått ner.” (v. 11.) Fågelvägen från Beer-Sheba till Betel – platsen där Jakob nu fann sig – är cirka 83 km.[3]

Jakobs nattlogi var inte ett femstjärnigt hotell; i stället fick han sova under miljontals stjärnor. Han hade ingen mjuk fjäderkudde, utan ”han tog en av stenarna på platsen för att ha under huvudet och lade sig att sova” (v. 11). Jakob somnade på en främmande plats, under bar himmel och med en djupare känsla av ensamhet än vad man kanske anar[4].

2.2 Tillämpning

Kanske vi också har haft, eller just nu har, i vårt liv situationer där våra syndiga gärningar har orsakat stora problem. Kanske sakerna har gått så långt att man kan inte ändra dem till det bästa, utan man måste ta smällen som kommer. Kanske även tron verkar vara försvunnen och allt ser mörkt och hopplöst ut. Man skulle bara vilja fly från allt. Då har det ingen betydelse om man hittar sig själv från öknen eller från hotellet. Det spelar ingen roll om man har en fjäderkudde eller sten under sitt huvud. Man skulle bara vilja sjunka bort från denna ondskefulla världen, världen som manifesterar sig även i vårt eget kött och strider mot Anden![5] Ljugande, bedrägeri och upprorsanda mot Gud och Hans skapelseordning[6] i familjen och samhället, likartade synder som vi kan hitta bland Isaks familjemedlemmar, de är kanske inte heller helt okända för oss. Kanske det verkar som om vårt hjärta skulle ha förälskat sig för gott i denna världen och att detta förmörkar vårt liv i tron på Jesus…

Låt oss inte drunkna i våra synder och problem, problem som följer ur våra synder. Kanske Gud ger någon tröst till oss också genom den korta historien om Jakob. Må vi minnas, att vår Gud vill ge oss ”en framtid och ett hopp”[7] och att det är den samme Herren som har utgivit ”sin enfödde Son" – den utlovade Jakobs avkomma – "för att den som tror på honom inte skall gå förlorad utan ha evigt liv.”[8]

3. Drömmen

Jakob hade en dröm. Vi kan dela drömmen i två delar. I första delen tittar och observerar Jakob vad som händer[9]. I den andra delen är betoningen mer på att lyssna och höra vad Herren säger till honom.

3.1 ”Se!” (observationsdel)

”Han såg en stege vara rest på jorden. Den nådde ända upp till himlen och Guds änglar steg upp och ner på den. Och se, Herren stod ovanför den…”

Bildspråket är verkningsfult: en stege, änglar och själva Herren ovanför stegen. Men vad är denna stege? Varför steg Guds änglar upp och ner på den? Är poängen att göra oss uppmärksamma på att änglarna behöver en stege för att kunna komma ner på jorden och resa sig tillbaka upp till himlen? Nej, änglarna behöver inte stegen eller några andra hjälpmedel för att kunna utföra sina uppgifter. Det är klart från många bibelställen där det berättas om änglarna och deras uppdrag. Enligt Bibeln änglarna är ”andar i helig tjänst, utsända för att tjäna dem som skall ärva frälsningen”[10].

3.1.1 Änglarna och Jesus Kristus, den sanna kopplingen mellan himmelen och jorden

I Johannesevangeliet 1:51 hänvisar Jesus själv till Jakobs dröm, när Han sade: ”Ni kommer att få se himlen öppen och Guds änglar stiga upp och stiga ner över Människosonen.” Jesus Kristus är den sanna och enastående kopplingen mellan himmelen och jorden, mellan människor och Gud. Med mänskliga stegar kan vi inte nå Guds himmel från jorden. Kristus Jesus – inget mänskligt verk eller arbete – var och är vägen till himlen! Jesus säger: ”Jag är vägen och sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig.”[11] Och vi läser: ”Ty Gud är en, och en är medlare mellan Gud och människor, en människa, Kristus Jesus, som gav sig själv till lösen i allas ställe.”[12]

När änglarna uppfyller Guds befallningar, då uppfyller de befallningar från den Treenige Guden. Kristus är sann Gud och änglarna lyder Hans order[13]. Det är Honom änglarna vill tjäna och det är Honom änglarna tillber och dyrkar. De tillber och prisar Honom uppe i himlens höjder; de tillber och prisar Honom nere på jorden! Änglarna stiger upp och stiger ner över Människosonen, just så som Kristus hade sagt och som de gjorde i Jakobs dröm på stegen.

Ängeln Gabriel steg ner på jorden och berättade för jungfru Maria att hon skulle föda Guds Son[14]. Änglarna anvisade Josef efter att Maria hade blivit havande av den Helige Ande[15]. Herrens ängel talade om Kristi födelse till herdarna och snart var det inte bara en ängel, utan ”plötsligt var där tillsammans med ängeln en stor himmelsk här som prisade Gud”[16]. Änglarna sa åt Josef att gå till Egypten[17] och talade om när de skulle återvända till Israel[18]. När djävulen slutade fresta Jesus i öknen läser vi att ”änglar trädde fram och tjänade honom”[19]. Och när Kristus var i den största ångest i Getsemane då ”visade sig en ängel från himlen och gav honom kraft.”[20] Änglarna steg ner över Människosonen, Jesus, Guds Son. Det är för Kristi skull änglarna tjänar också oss, Guds barn. Vi skulle ju inte vara Guds barn utan Kristus och Hans frälsningsverk! Så var det också med Jakob. Kopplingen mellan himmel och jord var möjlig bara på grund av den kommande Messias, som är Kristus. För Kristi skull är Guds änglar färdiga att hjälpa de troende. Det var sant både för de troende på den gammaltestamentliga tiden och de troende i den nytestamentliga tiden. Det finns bara en Guds familj och en allmännelig, helig Kyrka.

3.1.2 Änglarna och kyrkan

Inte en enda kristen kan tänka att evangeliet är torrtråkigt. Om någon tänker så, må alla larmklockorna börja ringa med högsta volym, så att hon kan kolla om hon är på den rätta vägen eller på den vägen som leder till den eviga fördömelsen[21]. Evangeliet om Gudamänniskan Jesus Kristus, som har uppfyllt lagen och försonat oss med Gud, är något så högtstående att även de heliga änglarna vill se på det och beundrar Guds kärlek till oss människor! Petrus skriver: ”Detta har nu förkunnats för er genom dem som i den Helige Ande, sänd från himlen, predikade evangeliet för er. Och detta önskar änglarna att få blicka in i.”[22] Änglarna prisar Människosonen i himlen och på jorden. Kristus är i himlen, men Han har lovat att också vara där två eller tre är samlade i Hans namn[23]. Det är den sanna Kristi Kyrka änglarna är sända att tjäna, som vi redan hörde: änglarna är ”andar i helig tjänst, utsända för att tjäna dem som skall ärva frälsningen”[24]. Änglarna är intresserade av Kyrkans verksamhet och de är på plats till exempel när vi firar vårt gudstjänst[25] eller undervisar våra barn i söndagsskolan[26]. Änglarna glädjer sig när en syndare omvänder sig[27] och de blir 'sorgsna'[28] över köttsliga attityder och livsstil bland de kristna[29].

Vi skulle kunna säga mycket mer här om den trösterika och rika läran om änglarna och deras tjänst, men vi måste skynda oss, så att vi hinner höra vad resten av texten vill säga till oss.

3.2 ”Lyssna!” (dags att höra)

3.2.1 Den "första" löften: tidslig löfte

Den andra delen i Jakobs dröm är mycket viktig. Själva Herren talar, och när Han talar då ska vi lyssna. Herren stod ovanför stegen. Han identifierar sig som Abrahams Gud och Isaks Gud. Jakob vet vem han har att göra med i drömmen. Gud lovar Jakob både världsliga välsignelser och eviga välsignelser. De sistnämnda rör inte bara Jakob, utan alla människor runt om i hela världen. Gud hade givit landet till Jakobs farfar, patriarken Abraham, och hans efterkommande. Nu upprepade Gud sitt löfte till Jakob: ”Det land där du ligger skall jag ge åt dig och dina efterkommande.” Jakob var utvald av Gud att ärva Abrahams välsignelse.

3.2.2 Det "andra" löftet: välsignelsen i löftet om Messias

Jakob hade syndat mot Gud. Han måste ha varit medveten, att ingenting i honom själv berättigade honom att vara en länk i den löftets linje. Jakob visste väl att han inte var värdig i sig själv att bli förfader till den kommande Messias. Men Herren Gud är en nådig Gud. Även Jakob behövde evangelium! Jesus sade: ”Det är inte de friska som behöver läkare utan de sjuka. Jag har inte kommit för att kalla rättfärdiga utan syndare.”[30] Så behövde också patriarken Jakob, som var syndare, höra löftets ord. Det är i grunden inget annat än evangelium om Frälsaren. För Kristi skull förlät Gud Jakob och upprepade till honom också den andra välsignelsen som Abraham[31] hade fått. Jakob fick löftet: ”genom dig och din avkomma skall alla folkslag på jorden bli välsignade”. Denna särskilda avkomman var och är Kristus Jesus.

Guds löfte, att Jakobs avkomma skulle bli som stoftet på jorden, det vill säga talrikt, blev uppfylld. Det var efter hans tolv söner som israeliterna identifierade sig inom nationen Israel. Det andra löftet Jakob fick var löftet om den särskilda avkomman. Det blev uppfyllt två årtusenden sedan, när Kristus föddes i Betlehem, undervisade i Israel, utgjöt sitt blod och uppgav sitt liv på Golgatas kors för världen – det vill säga för din och min skull. Detta har Gud bekräftat genom Kristi segerrika uppståndelse från graven.

Gud gav väldiga löften till Jakob. Herren visade, att Han hade förlåtit Jakob och att Han verkligen älskade honom. Till den ensamme vandraren måste Guds löften ”jag är med dig och skall bevara dig vart du än går – – Jag skall inte överge dig” ha varit mycket trösterika. Herren och Hans änglar ska vara med honom. Och Herren skall göra allt vad Han lovat. Jakob fick en stor tröst när han fick säkerheten att Herren är med honom vart än han är eller går. Guds nådiga närvaro var inte faktum endast i Beer-Sheba, där den lilla gammaltestamentliga församlingen levde under patriarken Isaks undervisning.

3.3 Tillämpning

Patriarken Jakob fick genom tron förstå, att han var samtidigt både rättfärdig och syndig. Syndig i sig själv, men rättfärdigförklarad framför Gud tack vare den kommande Messias. Så är det med oss också: vi är syndiga i oss själva, men rättfärdigförklarade för Kristi skull, genom tron. Vi läste, att genom Jakob och hans ”avkomma skall alla folkslag på jorden bli välsignade”. Det inkluderar också dig och mig! Vi är välsignade i Jakob och hans avkomma, Messias Jesus. Den egentliga välsignelsen är i Honom, vår Frälsare. Han är den sanna kopplingen mellan himmelen och jorden, mellan människor och Gud. I Kristus är himmelen öppen för dig och mig!

4. Förståelsen (Ymmärrys)

”När Jakob vaknade upp ur sömnen, sade han: ”Herren är verkligen på denna plats och jag visste det inte.” Han greps av fruktan och sade: ”Hur helig är inte denna plats! Det måste vara Guds boning, ja, här är himlens port.”

Guds uppenbarelse hade en stark inverkan på Jakob. Säkert visste han, att Jahve inte var någon död lokalgud. Men han "greps av fruktan" när han hade konstaterat, att Herren verkligen var där – där Jakob var – och att Han hade talat till honom. Den goda omsorg och den överflödande kärlek, som Gud visade mot Jakob, var något som inte kunde lämna hans hjärta kallt. Från hjärtat bröt ut en känsloström: tacksamhet, lovprisande, fruktan och tröst. Gud hade mött människan. Han var där. Himlen hade öppnats och Gud hade kommunicerat med Jakob. I uppenbarelsedrömmen hade han fått se ljusets änglar och Herren samt höra Hans röst och höra det upprepade löftet om Messias.

5. Summering och slutord

Idag har vi fått studera en liten historik ur Jakobs liv. Vi har fått höra hur löftet, evangeliet, blev uppenbarat till patriarken Jakob och hur han blev tröstad i löftet och välsignad i löftet av hans särskilda avkomma, Messias, som är Jesus Kristus. Vi har fått höra hur Gud uppenbarade sig för Jakob och lovade att vara med honom och hur patriarken fick se de heliga änglarna stiga upp och stiga ner på stegen. Vi studerade Jesu ord om hur änglarna stiger upp och stiger ner på Människosonen, och vi gjorde en liten 'forskningsresa' i läran av änglarna på grund av både dagens predikotext och Jesu ord i Johannesevangeliets första kapitel.

När vi nästa gång läser framåt från texten som vi idag har studerat, kan vi lägga märke till, att händelsen vid Betel hade en inverkan på Jakobs liv och gärningar.

Ändå är dessa sanningar inte endast givna till Jakob. Vi också har fått ta emot den samma gudomliga försäkran, att Frälsaren Jesus Kristus har kommit och inberäknat oss i den utlovade välsignelsen. Han sänder sina änglar att beskydda och tjäna oss. Också vi får med helig aktning läsa och höra vår Herres röst – predikad i den rätt lärande kyrkan och läst från den Heliga Skrift. Vi har samma rättighet och anledning till en överflödande tacksamhet som Jakob hade. Herren är med oss! Vi är, som aposteln skriver, "löftets barn"[32] och det är en tröstande sak att minnas när vi nu går till vårt vardagliga liv med dess vardagliga problem: spänningar inom familjen, mellan barn och föräldrarna; när chefen på arbetsplatsen ber oss att ta en extra uppgift; när grannarnas beteende irriterar oss; eller när en medmänniska behöver vår hjälp just under den mest intressanta fotbollsmatchen. Vi kan avspegla Guds kärlek i våra ord och gärningar. Och när en sådan vän eller familjemedlem en dag talar om sina bekymmer eller saker som orsakar rädsla i hennes liv, då kan vi dela med dem skälet som vi har för vårt hopp. Må vår nådige Gud hålla oss i tron tills vi ser Honom i härligheten.

Amen.[33]

Teol. stud.

Jan-Erik Tiri

(Språkkontroll: Hermanni Pihlajamaa;

teologiska kontrollen: pastor John Vogt)

[3] Aharoni, Yohanan. The Carta Bible Atlas. Jerusalem: Carta Jerusalem 2002. Sidan 43, karta nr 44.

[4] 1. Mose 28:16 Jakob hade inte kännedom att Gud var med honom där i Betel när han somnade; troligen var han helt ensam på resan utan vänner och tjänare…

[6] eller: "överheten i familjen och sammhället".

[28] Känslouttrycket är inte helt klart när det gäller änglarna. Kanske orden "sårad" eller "förolämpad" skulle vara bättre ord för att beskriva saken. Ordet är i citationstecken, därför att det är ett försök till beskriva. Själva saken är bevisad i fotnot hänvisningen (1. Kor. 11:10).

[31] 1. Mose 22:18: ”I din avkomma skall alla jordens folk bli välsignade, därför att du lyssnade till min röst.”